Samhällsekonomiskt optimala punktskatter på snus

På uppdrag av Li och LIVs har HUI utrett vad som är samhällsekonomiskt optimala punktskatter på tobak, med särskilt fokus på snus. Rapporten visar att punktskatten på snus är tio gånger högre än vad som är samhällsekonomiskt motiverat.

Enligt nationalekonomisk teori skall den optimala punktskatten på tobak motsvara den externa kostnad som uppstår som följd av tobaksbruk. Då snus för många människor är ett effektivt substitut till rökning kan snuset ge positiva externa nettoeffekter. Dessa förhållanden stämmer dock inte överens med hur punktskatterna på tobak fördelas mellan snus och andra tobaksprodukter. Punktskatter som tar hänsyn till snusets roll som skadereducerare skulle kunna leda till att fler slutade röka, vilket skulle kunna ge samhällsekonomiska besparingar. Det är därför angeläget att utreda vilka punktskatter på snus som skulle vara mest lämpliga ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Några resultat: 

– Punktskatten på snus har höjts med över 200 procent sedan år 2006, eller med 17 procent per år. Höjningarna har genomförts utan beräkningar av samhällsekonomiska effekter.

– Omkring 300 000 personer har slutat röka med hjälp av snus i Sverige. För varje rökare som övergår till att snusa tjänar folkhushållet 3 800 kronor. Omkring 30 procent av de som börjar snusa är rökare, vilket innebär att snuset lämnar positiva nettoeffekter till folkhushållet.

– Det finns 850 000 dagligsnusare i Sverige. I genomsnitt bidrar de med 1 000 kronor per år till folkhushållet. Den genomsnittlige dagligsnusaren överbeskattas med 1 800 kronor per år.

– Snus beskattas idag med i genomsnitt 9 kronor per dosa. Den samhällsekonomiskt optimala punktskatten på snus är 90 öre per dosa när konsumentnyttan är mål för politiken.

– Med tanke på snusets positiva effekter som substitut till rökning vore det ur folkhälsosynpunkt motiverat att överväga en negativ skatt (en subvention) på snus. Som exempel skulle en subvention på 4 kronor per dosa motsvara snusets genomsnittliga positiva nettobidrag till samhällsekonomin, och kunna ge upp till 40 000 färre dagligrökare.

– Regeringen planerar att höja punktskatten på snus med cirka 2 kronor per dosa. Givet Finansdepartementets antaganden om priselasticiteter på tobak samt våra beräkningar skulle höjningen kunna leda till upp till 7 000 fler dagligrökare i förhållande till vad som vore fallet utan höjningen.

– Punktskatter på tobak är regressiva skatter som i högre utsträckning drabbar låginkomsttagare än höginkomsttagare. Tobaksbrukare är i större utsträckning lågutbildade än befolkningen i övrigt. Likaså är tobaksbrukare ofta arbetare snarare än tjänstemän. Punktskatter på tobak kan därför komma att bidra till minskad ekonomisk jämlikhet. 

Rapporten hittar du här
 

För mer information
 

Per Hortlund, Utredare, HUI Research AB: 08-762 72 92, per.hortlund@hui.se
 

 

 


 

Dela med dig: