Spaning: Tuffare tider att vänta för svensk ekonomi

Spaning

HUI spanar på pessimistiska hushåll i kölvattnet av avmattad tillväxt och höjd ränta: Den svenska konjunkturen går mot en avmattning och även om det ser ut att bli en mjuklandning snarare än en krasch är tuffare tider att vänta. Avmattningen har hittills karaktäriserats av pessimism från hushållens sida, något som bör oroa detaljhandeln. En analys av hushållens inställning och detaljhandelns tillväxt sedan 2001 stärker tesen om att oroliga hushåll konsumerar mindre.

Den svenska konjunkturen har under flera år hyllats som stark, men nu börjar orosmolnen hopa sig. Under andra halvan av 2018 uppenbarade sig ett antal orosmarkörer i form av negativ tillväxt jämfört med föregående period under det tredje kvartalet och minskade investeringar under det fjärde. I båda fallen var detta första gången sedan 2013.

För den som vill ta tempen på ekonomin finns det även andra siffror att hålla ögonen på. Konjunkturinstitutets indikatorer utgör exempel på sådana. Konjunkturinstitutet ställer löpande frågor till hushåll och företag om hur de ser på sin egen och Sveriges ekonomi. Svaren bearbetas sedan och görs om till indikatorer med medelvärdet 100, där ett högre värde indikerar goda tider och vice versa. Av särskilt intresse för detaljhandeln är hushållens mikroindikator som visar på hushållens bedömning av sin egen ekonomi.

Anledningen till att detaljhandeln bör hålla ett öga på just denna indikator är att den historiskt har gett en fingervisning om vad som händer med detaljhandelns försäljningsutveckling. En översiktlig analys av utvecklingen sedan 2001 stärker tesen om att hushåll som är oroliga för sin ekonomi konsumerar mindre.

Sedan 2001 har, för en given månad, en nedgång i hushållens mikroindikator om en indexpunkt generellt varit
associerad med en nedgång om 0,18 procentenheter för detaljhandelns försäljningstillväxt.

För ett tydligt exempel på sambandet ovan räcker det med att gå tillbaka till år 2011, präglat av europeisk skuldkris och trögare tillväxt i svensk ekonomi. Under första halvan av året låg mikroindikatorn i snitt på 99 och den genomsnittliga tillväxttakten för detaljhandeln var 2,3 procent. Motsvarande siffror för andra halvan av året var 89 respektive 0,2 procent.

Under de senaste två åren har utvecklingen liknat den under 2011, om än inte lika dramatisk. Efter en period med optimistiska hushåll och en dämpad men stabil tillväxt för detaljhandeln finns det nu risk för en vändning. En avmattad konjunktur och en räntehöjning kring årsskiftet har fått hushållen att surna. År 2017 var indikatorns snitt 104 och medeltillväxten för detaljhandeln 2,3 procent. Motsvarande siffror 2018 var 99 respektive 1,4 procent.

Hur allvarlig avmattningen blir och hur länge den kommer att vara är omöjligt att veta. Däremot kan alla företag ha nytta av att se över sina affärsmodeller. Om rörelsen knappt går runt idag kommer det bara att bli svårare om hushållen håller ännu hårdare i slantarna. Det gäller att identifiera sina svagheter redan nu och arbeta på dem.

HUI släppte den 14:e mars den första av årets fyra konjunkturrapporter. För frågor om rapporten, inklusive prenumerationsförfrågningar, kontakta Felix Åberg på felix.aberg@hui.se.

 

Dela med dig: