Spaning

HUI Research tar i samarbete med Storesupport fram aktuella spaningar.

För mer information

Michael Cronholm
Tel: 08-762 72 81
E-post: michael.cronholm@hui.se

Mine, yours, ours!

Nyligen presenterade HUI Research, tillsammans med Tieto, en rapport om den framväxande delningsekonomin. Detaljhandeln är inne i den mest omvälvande fasen i hela sin historia. Digitaliseringen krossar affärsmodeller, men skapar också många nya. Medvetenheten om de globala miljöproblem som konsumtionen medför växer sig allt starkare och skapar värderingsförskjutningar hos främst yngre konsumenter. Det gör att störst bil och flest prylar i garaget inte längre är självklara statusmarkörer. Att äga produkten kommer därmed inte i framtiden att vara det centrala, däremot vill människor kunna ha tillgång till många saker.

Läs hela rapporten här.

Lönsamhet i klädhandeln

Klädhandeln hade ett starkt år 2015. Årstillväxten på 5,9 procent bestod i huvudsak av ökad försäljningsvolym och till en mindre del av prisförändringar, trots att dollarn ökade kraftigt mellan 2014 och 2015. I klädhandeln både tillverkas och köps lejonparten av varuutbudet in från utlandet, vilket gör att även mindre valutaförändringar slår mot inköpspriserna för handlarna. Anledningen till den förhållandevis modesta svenska prisökningstakten under 2015 beror sannolikt på de valutakontrakt som ofta tecknas på 6-12 månader för att motverka kortsiktiga valutaförändringar. Det skapar i sin tur en fördröjning på den svenska marknaden innan prisförändringar får fullt genomslag.

Läs hela rapporten här.

Retail everywhere!

År 2007 lanserade Apple den första iPhonen. Tio år senare har mobilen blivit en självklar del av vår vardag samtidigt som den omdanat detaljhandelslandskapet och stöpt om stora delar av konsumenternas köpprocess. Idag lever vi i den mobila tidsåldern och de flesta upplever att den tekniska utvecklingen går blixtsnabbt framåt. Samtidigt kan man fråga sig hur fort utvecklingen egentligen går? Enligt en McKinsey-rapport har t.ex. endast 30-40% av det potentiella värdet av området ”data/analys” frigjorts inom detaljhandeln i USA. Det indikerar att det kommande årtiondet blir minst lika omvälvande och att nya disruptiva aktörer kommer att skapa nya koncept och affärsmodeller som fortsätter transformera detaljhandeln.

Läs hela rapporten här.

E-handelns utveckling 2016

Webbutikerna vinner snabbt mark på de fysiska butikerna. Inte bara omsättningsutvecklingen ökar i betydligt raskare takt på nätet än hos den fysiska handeln, även var konsumenternas senaste köp i butik ägde rum är utsatt för en signifikant beteendeförskjutning. Allt detta enligt E-barometerns årsrapport för 2016 som ges ut av HUI Research i samarbete med Postnord och Svensk Digital handel.

Läs hela rapporten här.

Mat på nätet – hur stort och hur fort?

Drömmen om den digitala mathandeln har funnits länge. Dagligvaruhandeln fanns med redan i e-handelns barndom men precis som vid många andra satsningar sprang företagen in i väggen under IT-kraschen vid millennieskiftet. Dagligvaror har visat sig vara betydligt svårare att digitalisera än generiska sällanköpsvaror på grund av sina speciella transportbehov och de särskilda regler som finns för livsmedelshantering. Sedan ett antal år tillbaka har livsmedelshandeln på nätet växt kraftigt från låga nivåer och frågan är nu hur snabbt tillväxten sker och hur stor branschen kan bli.

Läs hela rapporten här.

Arbetsgivarjul – hur påverkar det handeln?

Det är en arbetsam jul som står för dörren. Årets jul- och nyårshelg innehåller ovanligt få lediga dagar. Beroende på hur högtidsdagarna ligger i veckan kan december varje år bjuda på allt ifrån tio till fjorton helgdagar. I år är det just ett sådant år med så få dagar ledigt som möjligt, tio stycken. Detta gör det svårare för den arbetande befolkningen att ta ut en längre sammanhängande ledighet eftersom det går åt betydligt fler semesterdagar än de mest gynnsamma åren. Med andra ord – det är en arbetsgivarjul i år.

Läs hela rapporten här.

Framtidens kompetensbehov inom handeln

Handeln befinner sig i en ständig förändring där format och form hela tiden uppdateras. De förändringar som sker påverkar förutsättningarna för företag och anställda i handeln. Under de senaste decennierna har handeln förändrats framför allt av urbaniseringen och av att nästan alla idag har tillgång till en egen bil. Detta har, tillsammans med ökad konkurrens både från svenska och internationella företag, gjort att utvecklingen gått mot handelsplatser med större butiker, köpcentrum och stormarknader. Idag står vi mitt uppe i en digital utveckling som snabbt ställer handeln inför nya möjligheter och utmaningar.

Läs hela rapporten här.

Köpcentrumhandeln växer

Swedish Shopping Centre Directory (SSCD) är en årligen återkommande kartläggning av den svenska köpcentrumbranschen. I denna innefattas köpcentrum och handelsområden med minst fem butiker och en uthyrningsbar yta om minst 5 000 kvadratmeter. Stadskärnor och butiksstråk ingår ej i kartläggningen.

Läs hela rapporten här.

Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i detaljhandeln under 2015

Den svenska detaljhandelsförsäljningen blomstrade under 2015 i nästan alla av landets kommuner. Både hushållens köpkraft och den svenska befolkningen ökade och på det följde en rekordomsättning för detaljhandeln. Nya siffror från databasen Handeln i Sverige visar att detaljhandelsomsättningen ökade i 269 av landets 290 kommuner. Tretton kommuner visade oförändrad omsättning och endast nio kommuner minskade sin omsättning. Det innebär att 93 procent av kommunerna visade positiv omsättningstillväxt och inte fler 3 procent backade. Det kan jämföras med året innan (2014) då 63 kommuner, eller 22 procent, minskade sin detaljhandelsomsättning.

Läs hela rapporten här.

Tjänster är framtiden för handeln

Vi lever i ett samhälle som alltmer präglas av tjänster. Det syns inte minst genom att hushållen lägger en allt större del av sin disponibla inkomst på tjänster som restaurangbesök, resor, upplevelser och nöjen. Inom arbetslivet sker dessutom all sysselsättningstillväxt efter finanskrisen 2008 inom tjänsteproduktion.

Läs hela rapporten här.

Vad innebär mobilen för köpprocessen?

Digitaliseringen har bjudit upp detaljhandeln till en ny dans. En dans där det inte längre är företagen som styr utan konsumenten. Vi lever i en nydanande tid där köpprocessen har gått från att följa en linjär tågordning från upptäckt behov till genomfört köp, mot en köpprocess med en betydligt större komplexitet. Köpresan i dag är en helhetsupplevelse av de många direkta och indirekta fysiska och digitala interaktioner en konsument har med ett företag. Det innebär att det inte finns en linjär köpprocess utan många olika processer som rör sig över olika kanaler och olika tillfällen. Den digitala revolutionen förändrar och stör den ordning vi varit vana vid.

Läs hela rapporten här.

Vad kan handeln lära av Airbnb och Uber?

Handeln står inför många utmaningar både på kort och lång sikt. Lönsamhet, globalisering och digitalisering är bara några av exempel som kan nämnas. Om dessa utmaningar utgör ett problem eller en möjlighet är i många fall upp till var och en. Oavsett vilken utmaning som diskuteras är det helt avgörande för handeln att ha och bibehålla kunden i fokus. Kunden är den som styr var, när och hur en vara konsumeras och de aktörer som kan tillgodose dessa önskemål på bästa sätt har sannolikt störst chans att lyckas idag och i framtiden. I dessa sammanhang talas det mycket om omnikanalstrategier, men kan det finnas mer fundamentala faktorer som har större betydelse – till exempel affärsmodellen?

Läs hela rapporten här.

Tar e-handeln över?

Löpsedlar utanför tidningskioskerna, intervjuer med näringslivets tungviktare om att man gasar på sin e-handel och färgrika rapporter om e-handelns starka tillväxt. Mediabuzzen kring e-handeln är stor. Det är lätt att få bilden att e-handeln kommer att lägga beslag på all tillväxt i framtiden och att köpcentrum och butiker kommer att få föra en tynande tillvaro. Vi behöver därför fråga oss: Kommer e-handeln att ta över?

Läs hela rapporten här.

Framtidens handelsplats

E-handeln växer snabbt och tar allt större marknadsandelar av den fysiska detaljhandeln. Köpcentrum och handelsområden har dock haft en obruten positiv tillväxt sedan mätningarna av dessa började 1988. Idag står köpcentrum och handelsområden för 37 procent av detaljhandelns totala omsättning. Det som tappat marknadsandelar är främst enskilda butiker och stadskärnor. Skälen till denna utveckling är flera. De grundläggande faktorerna för konsumentbeteende är pris och utbud. Med detta menas då att konsumenter vill handla på platser och i butiker med ett tillräckligt stort utbud och till bästa möjliga pris. Inom e-handeln är dessa möjligheter mycket goda, men det finns även fysiska handelsplatser som tillgodoser dessa behov i stor utsträckning. Stora volymhandelsområden i kombination med köpcentrum har till exempel visat sig vara framgångsrika sedan millennieskiftet.

Läs hela rapporten här.

Butikerna behöver rätt kompetens

Handeln är en viktig del av svensk ekonomi. Branschen står för 11 procent av det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i Sverige. Den bakomliggande orsaken till handelns höga andel stavas befolkningens konsumtion. Var tredje krona av hushållens konsumtion spenderas i detaljhandeln, via en försäljningsprocess som varje dag sköts av handelsanställda runt om i landet. Likaså på arbetsmarknaden står handeln för en betydande andel då 11 procent av alla sysselsatta i Sverige arbetar inom branschen. Endast vård- respektive tillverkningsindustrierna har fler sysselsatta än handeln.

Läs hela rapporten här.

Nya butikskoncept

Detaljhandeln är i förändring. Och den tekniska utvecklingen skapar nya konsumentbeteenden. E-handeln fortsätter att växa kraftigt och år 2015 passerade den 50 miljarder i omsättning i Sverige. De traditionella fysiska butikerna utmanas av nya aktörer som konkurrerar med nya affärsmodeller, ofta med en datadriven analys i sitt företags-DNA. Dessa aktörer erbjuder konsumenter ett brett sortiment av produkter till lågt pris och med snabb leverans. Hur kan man konkurrera med dem? En väg är att jobba med att förstärka köpupplevelsen vilket går att göra på olika sätt.

Läs hela rapporten här.

Nyanlända ger effekt på detaljhandeln

Nyanländas konsumtion inom detaljhandeln uppgick till runt 1 miljard kronor 2015 och väntas öka 2016. Detaljhandeln påverkas av både ny arbetskraft och av nya kunder. Ökade möjligheter för handel med andra länder och fortsatt förändrat utbud av varor är att vänta.

Läs hela rapporten här.

 

Dela med dig: